Saker från Zowie

060726

Zowie var duktig på pyssel med en otrolig fantasi. Här har hon gjort en bok om sig själv av saker som hon har hittat i min tyglåda och med foton som hon har scannat. Boken är från 2003.

Zowie och FindusJansson.

060726

På landet hittade jag Zowies Mina vänner som hon har skrivit i. Som ni ser har hon gjort vissa korrigeringar i efterhand :-) Här kommer den:

060702

Här är en uppsats som Zowie skrev för skolarbetet HT 05 på Hotell och restaurang i Tumba gymnasium - 27/9-05.

Zowie Järn HR1B Minnen

Vad säger ditt namn om dig?

I denhär uppsatsen beskriver jag händelser så gott jag kan som jag kommer ihåg dem efter som många minnen är från väldigt länge sedan och om min släkt vet jag inte så mycket.

De flesta saker jag kommer ihåg från när jag är liten är obetydliga saker som jag inte kan förstå varför jag kommer ihåg, men här berättar jag en del i alla fall.

Jag heter Zowie Järn. Mitt namn döpte min mamma mig till, egentligen inte för någon speciell anledning utan för att hon tyckte det var fint. Mitt efternamn kommer också från henne, men innan hette hon Fredriksson som min mormor men bytte sedan till min morfars efternamn som är Jern men hon stavade med ä i stället för e. Jag har aldrig haft något speciellt smeknamn och har heller inte velat ha något, men när jag var liten låtsades att jag hette massa olika namn i mellannamn, som Viktoria, Madeleine, Bianca, Maria osv. Jag hittade säkert på 10 olika namn. Nu trivs jag väldigt bra med mitt namn men det är jobbigt när man träffar folk för första gången och de inte kan uttala mitt namn så man får säga om det flera gånger.

Det låter väl också som om jag kommer från något annat land och på vissa ställen är det ju svårt att få jobb om man ansöker med ett utländskt namn men jag hoppas att inte jag kommer råka ut för det.

Jag är född i Solna på karolinska sjukhuset dem 15 mars, 1989.

Mitt tidigaste barndomsminne är nog när jag var liten och det var midsommar och vi hade åkt till min morfar för att fira. Vi åkte till ett ställe med mycket folk och många stånd och jag spelade på ett hjul och vann en tusenfoting, ett gosedjur alltså. Ett annat kanske ganska hemskt barndomsminne är en nalle jag hade. Det var en kompis till min mamma som hade vunnit den på lotteri och den var dubbelt så stor som jag. Jag hade den sittande i mitt rum och jag brukade ofta drömma mardrömmar om den. Jag såg den i mörkret och så drömde jag om att den levde. Tillslut fick min mamma ta ut den ur mitt rum och då slutade jag drömma om nallen.

Tokiga och roliga barndomsminnen har jag väldigt många av. T ex när jag och mina dagiskompisar skulle äta myror från ett träd. Jag var väldigt busig när jag var liten och gjorde mycket dumma saker, det gjorde även mina kompisar så jag har många minnen om tokiga och dumma saker.

Jag har bott på ganska många olika ställen. Först bodde jag i en liten lägenhet i Rågsved och min mamma åkte mycket till London så där har jag bott korta perioder när jag var väldigt liten. Sedan flyttade vi till söder där jag började på dagis. Efter en tid flyttade vi till Johanneshov där jag i stället då gick på dagis ett litet tag innan jag började 6: års. Efter 1:an i Hammarbyskolan flyttade vi, efter att ha letat på många ställen, till det huset jag bor i nu här i Tullinge.

Jag har gått sedan 2: an i Eklidskolan och sedan Falkbergskolan, och nu går jag i Tumba. Mitt förstahandsval var egentligen Sågbäcksgymnasium men där kom jag inte in.

Jag kommer inte riktigt ihåg vad jag tyckte om att börja skolan men jag kommer ihåg att när jag var liten hade jag väldigt, väldigt roligt där. Jag hade en bästa kompis, Minna hette hon, och vi två var lite ”ledare” i klassen kan man säga. Vi var också väldigt stökiga och gjorde aldrig som läraren sa. Sedan när jag bytte skola till Eklidskolan här i Tullinge och fick nya kompisar ändrades jag helt. Alla var så snälla här och gjorde precis vad läraren sa, så då blev jag likadan.

Mitt första gosedjur var en nalle som jag döpte till Edward. Varför vet jag inte, men så har han alltid hetat i alla fall. Edward hade jag med över allt. Jag hade till och med en liten barnvagn som jag körde honom i.

Den första cykeln jag fick var en röd liten cykel som jag först hade stödhjul på, men när jag lärde mig cykla behövdes inte dem längre. För att veta vad som var höger och vänster i trafiken knöt jag vi fast ett plastband på mitt styre, då visste jag att på den sidan av styret som det blå plastbandet satt på var vänster sida.

När jag fyllde 14 år fick jag en moppe. Den vart jag jätteglad över, men vad jag vart mindre glad över var att jag inte fick köra på vägarna än, eftersom jag inte var 15 år. Vi körde ner moppen till landet och då fick jag bara köra på en speciell väg just runt huset.

Så fort jag fyllde 15 tog jag moppen och körde med den hela tiden, långt, långt.

Min första riktiga seriösa tävling jag var med i var en simtävling. Jag har gått på simning från när jag var en liten bebis tills jag gick i 5: an, då slutade jag. Men i den tävlingen kom jag i alla fall tvåa. Sedan började jag spela fotboll i stället, men i 7: an slutade jag även på fotbollen och började träna på gym i stället.

Min släkt är väldigt komplicerad. De flesta är skilda så det har kommit in många nya personer och inte ens jag själv känner till alla mina släktingar, så jag träffar bara de närmaste som är min mormor och hennes sambo, min morfar och hans sambo, mina mostrar ibland mina morbröder och en del kusiner.

060703

Igår gick jag en promenad runt i Rågsved. Det var Zowies första boende. Det var idylliskt med mycket barn i parken. Zowie hade tidigt jätteroligt med en annan tjej från Rågsved: Nomeli. Långt efter att vi flyttade från Rågsved träffades Zowie och Nomeli på drakfestivalen varje år. I Rågsved var allt ett äventyr - de stora skogarna bakom huset och den stora parkleken. Även lekplatsen på gården var spännande. Den var nu borta och en kinesisk trädgård hade ersatt den. Jag minns att vi rullade i snön ned till parkleken där vi gjorde änglar. Jag såg hur Zowie trampade runt på sin röda trehjuling och hur hon gick ut med Edward i egna vagnen.

Här på bilden är vi alldeles utanför huset.

Jag hittade en komihåglapp Zowie hade gjort på saker som hon skulle hinna med under hösten. Hon måste ju ha märkt att hon blev sämre (men döljde det för andra så gott det gick) och ville hinna med saker medan hon orkade antagligen.

Manikyr gjorde hon (fransk) i Älvsjö och hon var jättenöjd. Hon gjorde också ett jättefint fotoalbum som hon inte hann klart. Hello kitty ville hon ge till sin favoritsköterska Riselda på Uppsala akademiska sjukhus. Julkortsverkstad hade vi och de blev fantastiska kreationer. Hon ville tapetsera sitt rum med affischer. Vi hade även paketverkstad med fantastiska inslagningar och hon gjorde egna julklappar till mormor, morfar och Andreas. Tandsmycke blev aldrig av...det fanns så lite tid över till annat än behandling och jag tror att hon inte orkade.