Jag vill att www.zowie.se ska handla om Zowie, därför kommer jag inte att skriva någon mer egen dagbok här. Men det finns en sak jag vill tala om först: Huset i Tullinge och historien kring det.

När vi först letade hus bodde vi i en lägenhet i Skärmabrink. Zowies skolväg till Hammarbyskolan var ganska krånglig och korsade en trafikerad väg med dålig sikt. Hennes kompisar i skolan bodde i Hammarby och i kombination med genomströmningen av okänt folk utanför vårt hus från Söderstadion och Globen kunde Zowie ha väldigt lite rörelsefrihet på egen hand. Både Lasse och jag ville hellre bo i hus och vi var trötta på vår privata hyresvärd som dubblerade hyran utan att ha genomfört några förbättringar av lägenheten (vi tyckte väldigt mycket om själva lägenheten!). Vi letade minst ett år efter ett hus. Huset i Tullinge var det första som vi alla tyckte om lika mycket. Vi åkte runt i Tullinge och tyckte jättemycket om miljön också. Men det tog oss ganska lång tid att bestämma oss och vi hade tur för till slut kunde vi köpa huset. Zowie kunde ganska snart gå själv till skolan och fick många nya vänner och trivdes jättebra. Allt som gjorde att vi ville flytta från Skärmabrink med Zowies skolväg, närheten till kompisar, miljön m.m. blev precis så bra som vi hade önskat. Jag fick en trädgård att sätta händerna i och spenderade massor av tid i den de första åren. Lasse började renovera huset.

När vi köpte huset pluggade jag och det var inte tänkt från början att vi skulle bo där mer än några år. Lasse och jag hade pratat om att flytta utomlands och jobba när jag var klar med studierna, för vi tänkte att det skulle vara bra för Zowie att lära sig ett annat språk tidigt. Så därför började vi leta efter ett hus på landet där vi kunde bo på semestern och förvara våra saker om vi skulle jobba utomlands. Vi letade länge även denna gång innan vi hittade Högvalla som ligger lantligt i Kolmården. Men vår situation utvecklades till att vi stannade i Tullinge. Zowie trivdes så bra och ville inte flytta och jag fick ett bra jobb i Stockholm. Helt plötsligt hade vi då 2 hus. Lasse och jag fäste oss väldigt mycket vid Högvalla men Zowie ville helst vara kvar i Tullinge. Så Högvalla blev vårt lantställe - men det var och är mycket att göra på huset innan det är i ett permanentstandardskick. Eftersom det ligger mitt emellan Stockholm och Linköping firar vi högtiderna för det mesta på Högvalla. 

Efter ett par år kändes det övermäktigt med 2 hus. Båda husen har ju en mycket stor trädgård som ska skötas och vi hade omfattande förbättringsåtgärder på båda husen. Något måste göras för vi orkade inte med allt arbete med 2 hus, dess trädgårdar och renoveringsprojekt. För ca 3 år sedan tog vi ett beslut att bo kvar i huset i Tullinge så länge som Zowie bodde hemma. Hon hade pratat en hel del om att skaffa en lägenhet på Söder och då sa vi att vi skulle sälja huset och på så sätt hjälpa Zowie med lägenhet när det var dags. Men hur skulle vi lösa problemet med för mycket jobb under tiden? Vi bestämde att börja stycka av tomten i Tullinge så att vi fick en hanterbar yta att ta hand om. Tur i oturen hade vi för lite tid att ägna åt denna aktivitet och kommunen tog lång tid på sig att besvara skriftliga frågor eftersom vi inte låg på ärendet. Tomten förblev ostyckad fram till denna dag eftersom vi sa upp ärendet hos lantmäteriet i våras. 

Så att vi skulle sälja huset i Tullinge bestämdes redan för länge sedan och när vi inte hade Zowie hos oss längre var det ett lätt beslut att ta. Vi ville spendera mer tid på Högvalla, vi var tvungna att minimera allt som kändes jobbigt utöver förlusten (dvs trädgårdsarbetet, allt som har med ett hus att göra osv.) och vi kände att vi ville flytta närmare jobb och vänner, även det för att förenkla den dagliga tillvaron. Det tog några veckor att renovera upp huset och sedan tog det några veckor att sälja det. Men det kändes som en bra process och vi kände det hela tiden att det vi gjorde var det rätta. Självklart hade vi haft det jättebra (men jobbigare vardag) om vi hade bott kvar också - men när vi började titta på lägenheter hände något underligt.

Jag hade köat hos bostadsförmedlingen i ca 3 år. Vi tittade på vilka lägenheter det fanns chans att anmäla sig till och i vilka områden vi skulle kunna tänka oss att bo. Hagsätra verkade finnas som ett möjligt val. Zowies första lägenhet var i Rågsved och där trivdes vi jättebra - men vi fick erbjudande senare om en lägenhet i stan där många av våra vänner bodde så då flyttade vi till Söder. Zowie är döpt i Vantörs kyrka som ligger i Högdalen. Hagsätra ligger granne med Rågsved och i Vantörs församling. Den första lägenheten vi tittade på slog an direkt. Det roliga var att jag hade tittat på en lägenhet i samma hus för 16 år sedan med Zowie för ett byte som inte gick igenom och jag mindes fortfarande hur mycket jag gillade den lägenhetens utformning. Huset var ommålat och hade bytt fastighetsägare så jag kände inte igen det förrän vi var på visningen. Lasse gillade lägenheten direkt. Inflyttningsdatum var 15/3 (Zowies födelsedag) vilket var ovanligt eftersom det låg mitt i en månad och vi var långt ned på listan av spekulanter (bostadsförmedlingen tar sökanden i nummerordning). Vi hade inte stort hopp om att få ett erbjudande så vi anmälde intresse medan vi fortsatte att leta. Men så ringde bostadsförmedlingen och lämnade erbjudandet. Vi var tvungna att svara direkt samma dag vilket vi inte hade räknat med. Så vi svarade Ja utan att ha tid att tänka så mycket på det. Det var för många mystiska tillfälligheter kring det här med lägenheten så det kändes som ett tecken och vi har inte ångrat oss än. Det kändes som ett tecken från Zowie.

Eftersom vi hade haft det så bra i Tullinge kändes det viktigt att de som skulle flytta dit också skulle trivas lika bra som oss och uppskatta att bo där som vi hade gjort. Den familj som nu har köpt huset känns jättebra på alla sätt. Det bästa av allt är att de får ett bullerplank till inflyttningen som reducerar det enda moment som kan vara lite störande på husets framsida - trafikljudet. Det känns tryggt och bra att nu överlämna huset till denna familj.