Nedan följer de tackbrev som Lasse och jag skrev första veckan i Februari. Vi ville tacka alla för hur de har ställt upp under sjukdomstiden. Vi vill tacka alla även för tiden efter.

Tack till Zowies kompisar

På lördagen 28/1 satt Lasse och jag vid middagen och pratade om minnen av Zowie och var precis inne på hur mycket kompisarna har betytt för Zowie. Då knackar det på vår ytterdörr och utanför står ett antal personer på trappen och ytterligare ett gäng utanför grinden. Det var mörkt och ögonen vattnades så jag såg inte så noga vilka ni var. Vi fick blommor och trösterika ord. Ni ska veta att det var oerhört tröstande för oss att ni gjorde detta. Jag ber om ursäkt att jag inte riktigt kunde säga något eftersom jag blev sorgsen och överrumplad (på ett positivt sätt). Hoppas jag får tillfälle till det senare.

Ett speciellt tack till Sarah och Andreas som tog på er uppgiften som inte är helt lätt - att informera alla och ställa de frågor jag bad om. 

Tack alla som har uppmuntrat och hållit kontakten med Zowie hela tiden. Ni ska veta att det betydde mycket. Om hon inte svarade eller själv höll kontakten var det för att hon var för svag trots att hon ville träffas, mailas, chatta, SMS:a osv.

Tack till er föräldrar som har visat sympati!

Tack till mina vänner och kolleger

Jag har heller inte varit så bra på att höra av mig sen julen. Trots detta har era påringningar, SMS och mail varit bra att få. Det har varit svårt att prata om vår situation och därför har jag undvikit att ringa. Sista tiden har jag konsekvent undvikit alla yttre kontakter eftersom jag helt har fokuserat på Zowie. Men jag har ändå uppskattat när meddelanden/påringningar trillat in. Tack också för visat tålamod.

Uppmuntran har även kommit från flera oväntade och glädjande håll.

Tack till sjukvården och försäkringskassan

Vi hade kontakter med många olika sjukhus: Astrid Lindgrens, Huddinge sjukhus, Tandläkarhögskolan, Uppsala Akademiska sjukhus, Hemsjukvården, S:t Eriks ögonsjukhus och Vidarkliniken (och Tullinge vårdcentral som inte förtjänar en plats under denna rubrik). Tack alla för att ni kämpade för Zowie och att ni gjorde det på ett bra sätt. Vi uppskattar att ni prioriterade henne. 

Vi blev bra bemötta av försäkringskassan som möjliggjorde att vi kunde vara hemma med Zowie. 

Tack till släkten

Sist men inte minst vill jag tacka min och Lasses familj för de anpassningar ni har gjort för oss och för att ni har visat ert stöd och tålamod. Ni har betytt mycket för oss alla tre.

Släkten var alltid oerhört viktig för Zowie och det var bra att vi kunde träffas så mycket under sommaren/hösten/vintern. Hon fick sin drömjul!

Tack till alla ni andra som har ställt upp. Ni vet vilka ni är!